idajohanna

Kategori: Au pair i USA

Jag är hemma!

Nu sitter jag här och tänker tillbaka på när jag för exakt 4 veckor sedan påbörjade min långa resa hem från USA. Från Hawaii till San Diego, där jag stannade över natten, och sedan vidare till San Fransisco, Frankfurt och slutligen Köpenhamn där jag landade 2 dagar senare. Jag satt med gråten i halsen då vi började gå ner för landning och jag kunde se Malmö från ovan, och jag visste att min familj väntade på mig nere på marken. 

Den 20:e juli, efter 13 månader i USA, var jag hemma igen! Under slutet av resan kunde jag sitta på Hawaiis otroligt vackra paradisstränder och känna att jag längtade hem. Ju mer resan började liga mot sitt slut, desto mer otålig blev jag över att äntligen komma hem. Det blir ju som man ställer in sig på, och jag var redo.

På Kastrup stod mamma, pappa och Ellen och viftade med svenska och ameriskanska flaggor. Efter kramkalaset satte vi oss i bilen, körde över bron och styrde mot Malmö. Det skulle bli en lugn och mysig familjekväll, fick jag berättat för mig, med grillad mat som jag längtat så efter. Jag blev grundlurad. För när vi svängde in på min lilla gata stod det fullt med bilar och cyklar utanför huset. Då insåg jag att det inte bara ksulle vara min familj hemma utan sprang med tårar in och kramade om mormor, som var den första jag fick syn på. I princip hela släkten var på plats och det blev ett känslofyllt och alldeles underbart möte. All nervositet och spänning släppte och resulterade i massor av tårar. Vad annars kan man förvänta sig med 12 timmars jetlag och med inte mer än 3 timmars sömn påo hela hemresan? Haha. Så småningom kom även Julia förbi, vilket var ytterligare en överraskning! Det var verkligen en såå mysig kväll!

Tiden går så fort. För 4 veckor sedan var jag fortfarande i USA, en plats som nu känns så avlägsen. Mitt äventyr i staterna är över men med mig hem har jag en massa erfarenheter och minnen. Mitt år som helget är något jag skattar högre än något annat. Jag har lärt mig så mycket, inte minst om mig själv.

 

 

 

Varje dag har varit ett äventyr sedan jag kom hem. I början var bara att åka till ICA spänning i vardagen tyckte jag. "Wow, en scanner! Och wow, man packar sina påsar själv!" haha! Jag har sett till att umgås en hel del med släkt och familj, men även med mina saknade vänner här hemma. Det har blivit en hel del städning av rummet (att storrensa i garderoben var ett måste efter ett år av shopping addiction), matlagande i köket (som jag saknat såå!) och mys med mina djur.

Snart är det dags för nästa äventyr, nämligen studentlivet! På Maui fick jag reda på att jag kommit in på mitt förstahandsval, Fysioterapeutprogrammet i Lund, och har sedan dess taggat till rejält på att börja plugga! Det är exakt 2 veckor till skolstart! 

 

Här bjuder jag på några av bilderna som tagits sedan jag kom hem för snart 4 veckor sen:

 

Ett par lyckliga, trötta, rödgråtna bilder.

Den fina skylten som satt på dörren när jag kom hem.

Andra dagen hemma spenderades med familjen på stranden innan middag hos Farmor och Farfar.
Skönt att vara hemma i mitt himmelsblåa Malmö!

Jag och Julia på Lilla Torg.

Spenderade några mysiga dagar i Båstad hos Mormor och Morfar.

Båstads hamn.

Den här filuren saknade jag mest av alla under mitt år!

Det har blivit några utgångar också och jag fick tummarna loss att handla på systemet för första gången i mitt liv! 

Ellen överraskade mig med biljetter till en musikal på Fredriksdalsteatern i Helsingborg som en försenad födelsedagspresent och julklapp. Först picknick och sen en riktigt rolig föreställning!

Jag har gått på mysiga gator i min blivande studentstad - Lund. 

Smulan verkar trivas bland sina nya amerikanska kompisar.

Jag, Ellen och Wille åkte upp till älskade Båstad igen på för att gå på Diggiloo.

Här med Linda Bengtzing...

...och här med grymma Per Andersson.

Det var Pridefestival och vi gick med i paradtåget genom Malmös gator.

Vi har varit barnvakter till min supergoa, supersöta brorsdotter. Som hon har vuxit!

Matade de hungriga ankorna i Pildammsparken.

Igår spenderade jag dagen på en hundutställning i Ronneby tillsammans med mina föräldrar.

Ofelia, 10 år gammal, blev BIR (bäst i rasen) och BIR Veteran men gick inte vidare i grupperna. För 8 år sedan blev hon BIS 4a (best in show) på samma utställning! 

 

Som sagt, varje dag är ett äventyr och jag försöker ta vara på att bara vara ledig. Jag sover ut om morgnarna utan att väckas av barnskrik och det är underbart! Om 2 veckor börjar skolan och innan dess ska jag försöka lägga upp lite bilder från resemånaden. 
Kramar

Midsommar i NYC

Är på resande fot och har inte mycket tid över för bloggen men ser verkligen fram emot att komma hem och visa er alla bilder sen! Jag har det fantastiskt bra ska ni veta!

 

Tänkte nu istället slänga upp ett snabbt inlägg från midsommarfirandet i Battery Park, NYC, i fredags. Det var verkligen en upplevelse! Känslan av att vara omkring så många svenskar igen efter en så lång tid och dessutom stämningen kring högtiden gjorde mig väldigt rörd flera gånger. Jag hade på förmiddagen sagt hejdå till min värdfamilj, kört bagaget till Ellen och sen gjort mig i ordning inför midsommar innan jag lämnade huset som varit mitt hem i ett år. En uber körde mig till tågstationen där jag stötte på en svensk familj som också skulle in till New York och fira midsommar. Väl inne city mötte jag upp med Caroline som precis förlängt i en familj där (amazing!) innan vi fick skiljas åt. Jag köpte med mat från Whole Foods att äta tillsammans med hundratals andra människor som också hade picknick i gräset i Battery Park. Det är det största firandet i världen utanför Sverige. Pretty cool! Jag njöt av det hela för mig själv ett rätt bra tag, men det gjorde mig ingenting. Jag pratade med ett par personer ändå, trots att ingen av dem var svenskar haha. Vi svenskar tar helt enkelt inte kontakt med varandra på samma sätt haha! Senare på kvällen kom Jessica in och vi kollade på firandet tillsammans. Lyxade till och med till det med att köpa både varsin kanelbulle och chokladboll! Så gott! 

 

Det var många som ville dansa haha.

Olika "svenska" företag i New York sålde fika, mat och gottis. 

12 månader = 1 år

 

Jag firar 12 månader i USA idag och har dessutom avslutat min sista arbetsdag. 

Jag klarade det! Au pair-året är officiellt över och känslan efter att ha lagt pojkarna för nap time efter lunch idag var svårtolkad. And now what? Är jag glad? Är jag ledsen? En sak är säker: Jag kommer att sakna mina pojkar så otroligt mycket! Det har inte gått en dag utan att de fått mig att skratta, alla tre. Vad ska jag göra utan snuggles, massa lek och Aris alla finurliga idéer? Det kommer bli svårt att säga hejdå.

Med fina vänner i solnedgången

Jag är "all over the place" just nu med allt som ska fixas innan resan, packning och hejdån till mina underbara vänner. Att jag lyckas skrapa ihop ett par blogginlägg just nu är ett under. 

 

I söndags fikade jag, Klara och Mathilda på stranden innan vi bestämde oss för att äta thaimat på Rainbow Thai i Westport. I måndagskväll träffades vi på stranden igen, fikade på jordgubbar, snackade massa och såg solen gå ner. En sista gång tillsammans alla tre. Klara flög till Paris igår, tisdag, med sin värdfamilj och ska så småningom vidare till Sverige, för att sen komma tillbaka och jobba en dryg vecka. Men då kommer jag redan lämnat Westport bakom mig, så nästa gång vi ses kommer bli på svensk mark. Att säga hejdå var riktigt tufft och jag grät i bilen hela vägen hem. Min Klara, som varit min närmsta och bästa vän under hela året. Ingen känner mig som hon gör just nu, och jag skulle kunna skriva en hur lång kärleksförklaring som helst till denna tjej. Vilken TUR att vi kommer ses snart igen haha! 

Igårkväll träffade jag Kim en kort stund på kvällen, så pass kort att vi måste ses igen på torsdag haha. Det är helt otroligt vad vi har mycket att prata om. Vi måste alltid direkt bestämma en ny dag att ses eftersom vi inte hunnit prata om vissa saker! Haha så galet! Idag jobbade jag mitt sista arbetspass, åkte några ärenden, träffade Ellen för att boka vår sista sak inför resan och togs sedan ut för middag med mina värdföräldrar och Ari. Så mysigt! Det blev även en promenad med Mathilda och lille hunden Leo nu ikväll. Vi sa hejdå, men kommer också ses snart igen i Sverige. 

 

Ju mer som faller på plats och fixas, desto mer taggad blir jag på månaden jag har framför mig. Så sjukt det är, när jag tänker efter. Så mycket jag upplevt under det här året redan, och så mycket jag kommer få uppleva den här sommaren. Life is good. 

 

Bilder från stranden i måndags:

Mina fina <3

 

Och så Klaras fina bilder:

På New Yorks gator

Lördag 18/6

Likt många andra lördagar spenderades den här inne i New York. Den här gången var dock lite extra speciell och känslosam då det var sista gången tillsammans med min fina Klara, i alla fall för den här gången. Vi kommer självklart resa tillbaka tillsammans i framtiden! Vi inledde dagen på samma sätt som vi gjorde första gången vi åkte till New York tillsammans, genom att köpa med oss mat och ha picknick i gräset i Central Park. Det var jättemycket folk i parken och dessutom ett gratis evenemang med en massa aktiviteter att prova på. Vi gick bara runt i hettan och kollade på. Vi gick till Century 21 på Upper West Side för att leta efter ryggsäckar men kom ut tomhänta.

Så tog vi tunnelbanan ner till Ground Zero för att snabbt kolla in Century 21 där också (men ingen shopping) och därifrån började sen vår låååånga vandring genom New Yorks gator. Vi hade inga som helst planer och bestämde oss därför för att bara gå. Jag älskar att utforska till fots! Man får en helt annan förståelse för hur staden hänger ihop och ser alltid nya saker. Perfekt om man inte har någon tid att passa! Så vi gick och gick. Från Ground Zero, genom China Town och Little Italy (stannade för obligatorisk gelato), Soho, Greenwich village, West Village och Chelsea (där vi stannade för middag). Kärlek till den här staden. Så mycket kärlek! Jag var inte helt övertygad första gången jag besökte New York med min familj för några år sedan, men staden har verkligen vuxit i mina ögon. Att bara strosa runt på New Yorks gator är något jag kommer att sakna enormt mycket.

Efter att ha promenerat hela dagen tyckte vi inte ens att det var lönt att leta upp en tunnelbana som skulle ta oss uptown till Grand Central igen, utan fortsatte bara att gå den biten haha. Klara hade en app på telefonen som berättade att vi gått drygt 2 mil. Bra jobbat! Det hade varit kul om vi hade haft igång någon app som följt var vi gick, för det hade sett alldeles tokigt och vimsigt ut på kartan haha. Det blev mycket fram och tillbaka och i cirklar. Hela dagen var vi väldigt turistiga och fotade mycket, men återbesökte gamla favoritställen och såg egentligen inte så mycket nytt. Det var en sjukt bra sista gång i New York. Well, näst sista gång. Jag återkommer på fredag för att fira Midsommar! 

 

Adressen till Friends-byggnaden för den som vill leta sig dit haha.Man kunde skriva en hälsning till offerna i Orlando. 4 lakan var redan fyllda och detta var det 5:e. Godaste pizzan i USA!